Har inte bloggat på några dagar, tänker inte ens be om ursäkt. Jag har ett liv människor, acceptera. Nu är jag hursomhelst hema från skolan med feber, dåligt immunförsvar och allt ni vet... Så just nu kollar jag tumblr och missar skolarbete. 

Jag har haft det ganska jobbigt dom senaste veckorna, tänker hela tiden på hur mycket jag hatar mig själv. Och trots att jag inte är någon psykolog så förstår jag att det inte är sådär super bra. Vet ärligt inte om det bara är en fas eller någonting, men det känns inte bra. Varje gång jag ser en tjej i min ålder så är det enda jag kan tänka på hur den personen ser mycket bättre ut än jag gör. Och hur mycket smalare dom är. 

Jag är inte alls överviktig eller så, har aldrigt varit det heller. Faktum är att jag som barn kämpade med undervikt på grund av dålig aptit och sånt. Men under tiden jag har varit sjuk har jag blivit tvungen att sluta simma (och träna i allmänhet) så nu är jag ganska svag och har väl som dom flesta mull runt magen och insidan av låren. Har typ känt mig såhär sedan slutet på sommarlovet. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra och jag vill inte berätta för någon. Jag har inte anorexia eller så, tro inte det. En tjej som jag var nära vän med för kanske två år sedan har anorexia, fast jag tror att hon är på bättringsvägen nu. Men hon förlorade säkert över 30kg och försökte begå självmord flera gånger. Men det blev ätte konstigt när hon blev sjuk för det var under sommarlovet och efter det så bytte jag skola, så jag pratade inte med henne om det face2face någongång och sen bara gled vi ifrån varandra. Och nu vågar jag inte ringa henne och fråga om vi ska träffas för jag känner mig som världens as för att jag inte stod bredvid henne genom allt. Men jag har hört att hon är tillbaka i skolan nu iallafall, så jag hopps hon är bättre nu. 

Jag funderar väldigt ofta om jag ska ta kontakt med henne, och isåfall hur. Men fegis som jag är tänker jag vela ett tag till. 

See yaa raindears later xx